07.10.2022

Chaufförsbristen på väg att bli ett verkligt problem i logistikbranschen

 

Logistiken håller världens hjul i rullning. Om den inte fungerar stannar det mesta, komponenter och reservdelar lämnar i hamnarna och spannmålen i silorna. Dessutom råder det en stor brist på yrkesfolk inom logistiksektorn. Aholakoncernen undersökte vad man kan göra för att få kompetenta människor till logistikbranschen även i framtiden – så att godset i fortsättningsvis når alla hörn av landet.

 

Chaufförsbristen kan skapa ett stort verkligt problem i framtiden, utmaningen är känd sedan länge. Problemet håller på att eskalera, eftersom en stor chaufförsgeneration snart går i pension, samtidigt som allt för få unga söker till branschen.

 

Ahola Group gjorde under våren 2022 en undersökning bland 15–24-åriga ungdomar i Finland om deras tankar och attityder gällande chaufförsarbetet och logistikbranschen. Svaren speglades sedan mot en enkätundersökning som gjordes bland Aholas chaufförer, för att se om ungdomarnas tankar stämde överens med yrkesförarnas erfarenheter. Målet var att identifiera problemen och hindren för att söka sig till branschen och hitta lösningar på dem.

 

Arbetet är betydelsefullt, men inte lockande

 

Upp till 80 % av ungdomarna som svarade tyckte att logistiken är en samhällsviktigt bransch och att arbetet är betydelsefullt för samhället skall fungera. Ändå var det bara 38 % av de tillfrågade som trodde att de själva skulle uppleva arbetet som meningsfullt. Faktorer som påverkade negativt var bl.a. fördomar om att arbetet är väldigt fysiskt krävande, enformigt och antogs ta mycket tid från fritiden. Dessa faktorer hade en tydlig negativ inverkan på de ungas vilja att söka sig till ett yrket. Aholas chaufförer upplevde saken på ett helt annat sätt: 90 % av de tillfrågade upplevde att arbetet är meningsfullt. Samtidigt upplever 64 % av de svarande chaufförerna att arbetet är givande.

Arbetets flexibilitet och kompabilitet med den egna livsstilen är allt viktigare faktorer för unga som kommer ut på arbetsmarknaden. Fördomarna gentemot logistikbranschen och chaufförsarbetet sitter hårt, trots att branschen och yrket har utvecklats kraftigt. EU har även nyligen implementerat ett mobilitetspaket som förbättrar och harmoniserar förarnas social- och arbetsvillkor i hela EU.

 

– Branschen kräver förstås tidiga väckningar och mycket resande, men enligt undersökningen som gjordes bland våra chaufförer, har nästan hälften av dem sökt sig till branschen gjort det specifikt för att se världen. Som en motvikt till resandet har chaufförerna lediga veckor att spendera hemma, säger en av ägarna till familjeföretaget Ahola, koncernchef Ida Saavalainen.

 

Ungdomarna tror att sysselsättningsmöjligheterna i branschen minskar, yrkesförarna tror tvärtom

 

På frågan om framtiden upplever drygt hälften (54 %) av ungdomarna att sysselsättningsmöjligheterna för yrkeschaufförer är goda. Många tror dock att behovet av yrkesförare minskar i framtiden. Mer än en tredjedel av de unga (39 %) tror att behovet av yrkesförare kommer att bli mindre under 2030-talet och nästan hälften (45 %) av ungdomarna tror att robotteknik och automation kommer att minska behovet av yrkesförare i framtiden. Aholas förare har dock en annan uppfattning i frågan: endast 16 % tror att behovet av yrkesförare minskar under 2030-talet och endast 11 % tror att robotteknik och automation kommer att minska behovet av yrkesförare.

 

– Chaufförens roll är mycket viktig och betydelsefull även i framtiden. Det är fortfarande värt att utbilda sig till yrkeschaufför, trots all utveckling i branschen. Det finns mer än tillräckligt med arbete och körningar, påminner Saavalainen.

 

De senaste åren har logistik- och transportbranschen tagit enorma kliv inom digitalisering och teknisk utveckling. Hos Ahola utnyttjas digitala lösningar i ruttplaneringen för att säkerställa effektiviteten, fordonen är även utrustade med den senaste tekniken som främjar miljövänliga transporter. Med hjälp av effektiveringen som digitaliseringen möjliggör, har man hos Ahola kunnat minska utsläppen från transporterna med upp till 63 % jämfört med 2005 års referensvärde.

 

Problemen i branschen kan lösas genom att sänka tröskeln för utbildningen

 

– Utbildningen för yrkesförare bör effektiviseras, dock utan att kompromissa med säkerheten. Generellt sett bör utbildningar planeras utgående från det verkliga behovet och utbildningsinvesteringar fördelas  till rätt ställen. Om det inte blir lättare att söka till branschen kan det leda till en riktig kris. Finland är praktiskt taget en ö och behöver yrkesförare för att hålla landets hjul i rullning, säger Saavalainen.

 

Nyckeln till att lösa kompetensbristen är att sänka utbildningströskeln. För närvarande kräver utbildningen och upprätthållandet av yrkeskompetensen för fordonskombinationsförare stora investeringar både i tid och pengar, något som inte alla nödvändigtvis har möjlighet till. Det finns mycket byråkrati i bakgrunden, allt från finsk lagstiftning till EU-direktiv, och därför kan transportföretagen inte  ensamma lösa problemen.

 

– Det behövs flexibilitet i utbildningen för att vi också i framtiden ska ha kompetenta personer, som ser till att produkter och reservdelar hittar till butikshyllorna, byggarbetsplatserna färdigställs i tid och vindkraftsparkerna kommer reser sig. I nuläget tar utbildningen inte tillräckligt med hänsyn till t.ex. startnivån och tidigare erfarenhet, så vidareutbildning är inte nödvändigtvis ett attraktivt alternativ för de som redan är i branschen, säger Saavalainen.

 

– Vi, precis som andra företag inom branschen, gör vårt bästa för att uppmuntra nya förmågor att söka sig till branschen, men i grund och botten handlar det om myndigheterna. Det är av yttersta vikt att flaskhalsarna för att söka till branschen också identifieras på myndighetsnivå och hållbara lösningar eftersträvas, fortsätter Saavalainen.

 

I undersökningen ansåg mer än två tredjedelar av de unga som svarade på undersökningen (69 %) att arbetet som yrkesförare kräver en lång rad olika färdigheter och att utbildningen även kräver teoretiska kunskaper (65 %). Majoriteten av de unga svarande (78 %) anser att det bästa sättet att utbilda sig till förare av tunga fordon är att lära sig i praktiken.

 

– Ungdomarna har en helt korrekt bild av att branschen går att lära sig genom praktiskt arbete, men för att bli yrkeschaufför krävs också att man sitter i skolbänken och därför måste utbildningströskeln sänkas, sammanfattar Saavalainen.